Warning: "continue" targeting switch is equivalent to "break". Did you mean to use "continue 2"? in /storage/content/44/185544/julklappstipsen.com/public_html/wp-includes/pomo/plural-forms.php on line 210 Julklappstips? Vad ska jag köpa? Vad önskar sig alla?

Julklappstips

Julklappstips

Vill ni ha hjälp med julklappstips? Isåfall ska ni läsa här!

Julklappar är ett annat namn för gåvor vi ger till nära och kära under den högtid vi benämner som julen, då behövs julklappstipsJulklappar kan även gå under namnet julgåvor, julpresenter eller kort och gott klappar. I Sverige delar vi ut och öppnar våra julklappar på julafton. I många andra europeiska länder ger man varandra julklappar på juldagen istället. Många länder delar även traditionen att julklapparna placeras under en gran, en så kallad julgran, och sedan när det är dags att öppna gåvorna delas de ut av en jultomte. Den svenska julen är en kristen tradition och vi firar jul till minne av att guds son Jesus föddes under julen.

Familjepussel

Julklappstips 4d pussel

Vad kan vara bättre än att tillbringa tiden tillsammans med ett trevligt pussel?

köp här

Bumperball

Julklappstips9Brottas utan att bryta nacken? Spela fotboll med mindre risk för skador?

köp här

Polaroidkamera

Julklappstips Polaroidkamera

Föreviga era stunder tillsammans genom nygammal teknik med en polaroidkamera

köp här

Högtalarkyl

Julklappstips högtalarfrys

Överraska familjen med en ny högtalare där ni kan ha eran läsk ostört från obehöriga

köp här

Coolstuff

Julklappstips9 Fesdsmaster köp!!! Prova den här …… dfhgdfhhdfh.

Coolstuff

Julklappstips9 Fesdsmaster köp!!! Prova den här …… dfhgdfhhdfh.

köp kär

Coolstuff

julklappstips1

 Fesdsmaster köp!!! Prova den här …… dfhgdfhhdfh.

Coolstuff

Julklappstips9 Fesdsmaster köp!!! Prova den här …… dfhgdfhhdfh.

köp kär

Att jul firas den 25 december i många länder beror troligtvis på att en annan högtid firades just det datumet under 300-talet i romarriket. Innan kristendomen blev den officiella religionen i Rom firade man solgudens födelse den 25 december, mycket på grund av att vintersolståndet även inföll detta datum. När kristendomen således utropades som den nya statsreligionen bytte man helt enkelt gud, och firade Jesus födelse istället för solguden sol invicti den 25 december. Att vi i Norden firar jul den 24 december kan ha sin grund i att många av våra seder uppstod innan det fanns ett mekaniskt ur. Redan på denna tiden gav men bort saker inom dom rikare kretsarna men någon sida om julklappstips fanns ej att ta hjälp av då utan då fick man spekulera själv vad man skulle ge bort i gåva.

Dagräkningen fungerade så att en ny dag började först solnedgång och inte som idag när klockan har passerat midnatt. Att vi firar tidigare än många andra länder kan bero på denna ålderdomliga idé om när en ny dag grydde. Men exakt när Jesus föddes råder det delade meningar om. Ingen kan med säkerhet säga när det skedde och ett flertal historiker har till och med fastslagit att han borde ha fötts i mars månad, det vill säga på våren och inte på vintern. Även om det huvudsakliga firandet infaller på olika datum är betydelsen densamma för alla kristna; vi firar Jesus födelsedag. Det kristna julfirandet i Sverige är inte speciellt gammalt. Före kristnandet av vårt land inföll en hednisk rit i januari som kallades för Julblotet. Det finns inte många kända upplysningar kring denna påstådda fest och högtid, men troligtvis ägde den rum för att hylla vintersolståndet. Julgåvor och julklappar infördes någon gång under 1600-talet eller 1700-talet. Då var det välbärgade familjer som hade råd att ge varandra gåvor om julen, i de familjer som levde av sitt jordbruk delades det med största sannolikhet inte ut några presenter över huvud taget. De traditioner och seder vi håller kära om julen i modern tid uppstod med sannolikhet så sent som under 1800-talet. Att ge varandra julklappar kan härledas till en form av spex, ett skämt eller ett bus som uppstod i bondesamhället på 1600-talet.

 Under julen samlas hela familjen och delar ut till klappar åt alla som varit snälla. Vad ska ni ge bort i jul? Köpa en upplevelse el resa åt hela familjen?  Denna lantliga tradition eller sed gick till på så sätt att man i hemlighet smög över till exempelvis grannen med en obetydlig gåva som ett vedträ, en grisfot eller en halmdocka, knackade eller ”klappade”, på grannens dörr eller fönster och därefter snabbt kastade in gåvan. Klappen eller gåvan var ofta inlindad i tyg eller tidningspapper och var även försedd med en vers eller ett rim. Lappen med det nedskrivna rimmet gav en förklaring till varför man ansåg att personen förtjänade julklappen. Att man kastade in gåvan i hemlighet och inte överräckte den öga mot öga berodde troligtvis också på rimmet, detta var nämligen inte speciellt snällt utan kunde vara riktigt fräckt eller rent av elakt. Julklappen kan alltså härledas till ett busstreck som utspelade sig om julen i dåtidens bondesamhällen. Vårt sätt att fira jul som vi gör idag kan vi härleda till 1700-talet och 1800-talet. Julklapparna delades ett tag ut av en julbock men jultomten tog över dennes roll på 1800-talet. Jultomten har precis som julklapparna sin speciella historia. Julbocken som ett tag var bärare av julklapparna kan ha sitt ursprung i den katolska religionen, som en typ av djävulsgestalt. Paralleller kan även dras till Sankt Nikolaus som hade en följeslagare i form av en grym bock som bestraffade elaka barn. Den bild vi har av jultomten som på något sätt tog över julbockens uppgift, kan vi kanske tacka författaren Viktor Rydberg och illustratören Jenny Nyström för. Nyström illustrerade Rydbergs berättelse ”Lille Viggs äventyr på julafton”, som såg ljuset år 1871. snö2 I berättelsen följer en pojke med en vätte på dennes rundtur till diverse familjer som ska inspekteras och belönas. Det sägs att Rydberg inspirerades av en amerikansk poet vid namn Clement Clarke Moores. 1823 gav Moores ut en dikt om en tjock glad alv med vitt skägg som på julaftons kväll tar sig in till en pojke via husets skorsten. Alven beskrivs också anlända flygandes till huset via en släde dragen av åtta miniatyrrenar. Rydbergs julvätte har klara likheter med Moores alv, men vätten är till skillnad från alven mycket allvarlig, pälsklädd och hans släde dras av arbetsamma hästar. Rydbergs julvätte är inte den version av jultomten som vi minns och traditionellt klär ut oss till idag. Istället verkar dagens jultomte sprungen ur den nordiska mytologin och tron på de grå, osynliga och lättretliga gårdstomtarna som sades skydda och se efter bönders ägor, djur och boningar. För att visa uppskattning för gårdstomtens arbete offrade man gåvor till honom, speciellt under julen. Tomten skulle ha gröt, öl, mjölk och ibland sprit som tack för hans beskydd, och placerade man inga offergåvor på farstutrappen kunde tomten se till att gården drabbades av olyckor och misslyckade skördar. Ungefär tio år efter Rydbergs historia om julvätten publicerades författarens välkända dikt ”Tomten”. Den gamla gråa gårdstomten moderniserades tack vare diktens oerhörda spridning och popularitet i kombination med uppdaterade illustrationer av Jenny Nyström. Hennes tomtebilder byggde på det givmilda helgonet Sankt Nikolaus, som i anglosaxiska länder går under namnet Santa Claus, och förutom Rydbergs dikt kom mängder med julkort och jultidningar att prydas av hennes nytolkningar av jultomten. Den gamla gårdstomten föll alltså i glömska och byttes under 1800-talet ut mot en mer modern, munter, färgglad och högst synlig man med långt vitt skägg som står sig än idag. Den nya jultomten var god och givmild och delade ut julklappar till alla snälla barn. Länge gav man endast mindre och små hemmagjorda julgåvor till varandra, om man inte hade oerhörda tillgångar vill säga. Efter 1800-talet slut och under efterkrigstiden började fenomenet julklappar spridas till alla samhällsskikt. Under senare år är tanken på julklappar och dess betydelse höjd till skyarna. Ständigt omsätter handeln allt mer i juletider och vi skänker allt dyrare julklappar till varandra. Nya traditioner har uppstått som tv-tittande i och med sändningen av tv-programmet ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”, som visats i Sveriges Television sedan 1960. Kom ihåg att önska dina vänner på facebook en riktigt GOD JUL! Moderna typer av julklappar som många föredrar att ge idag är inbetalningar till diverse välgörande ändamål. Att inte stödja den konsumtionshets som vanligtvis råder i juletider kan kännas skönt, och många väljer att donera pengar till behövande istället för att ge varandra mer saker. En socialare version av julklappsutdelning eller julklappsbyte är julklappslotteri. Då köper man ett par julklappar för en viss summa och placerar i en enda hög. Innehållet i julklappen ska passa alla, unga som gamla. Spelet går ut på att man slår en tärning i tur och ordning, och så bestämmer man på förhand vilken siffra som signalerar att man får välja en julklapp från högen. När alla klappar är utdelade brukar man i vissa fall fortsätta att slå tärning och på så sätt kunna ta klappar från andra motspelare, eller byta ut klappar från sin existerande egen hög mot en gåva i någon annans. Detta är en ny form av tradition och en lekfull sådan som är ett bra julklappstips för familjer som vill ha lite fart och fläkt under julklappsutdelningen.   tomte Rim på julklappar är fortfarande vanligt, och ett måste i vissa familjer. Att detta ännu är en tradition kan härledas till födelsen av julklappen i och med de bustrick som ägde rum på landet under 1600-talet. När gåvan kastades in genom fönstret eller dörren var rimmet eller versen som var fastnålad på klappen nästan viktigare än innehållet. Ett vedträ eller en grisfot var inte speciellt upphetsande men rimmet kunde vara underhållande och i vissa fall lite elakt. Inte alla rimmar på sina klappar med det är roligt att försöka luska ut vad klappen innehåller endast genom att lösa rimmet. Än idag finns det tv- och radioprogram som sänds innan julen, där olika personer hjälper till att ta fram passande rim till saker som lyssnare och tittare ska ge bort i julklapp. Rimmar man inte på sina julklappar brukar man dock lägga ner ganska mycket tid på paketeringen av dem. I juletider erbjuder de flesta affärer och butiker inslagning av paket, men att göra det på egen hand kan både vara kul och meditativt. Tidigt kommer julhandeln igång och långt innan julafton kan man hitta julpapper, paketsnören, etiketter och paketpapper med fina julmotiv. Idag fäster nog de allra flesta sitt presentpapper med hjälp av tejp, men sigillack användes förr och kan fortfarande köpas ute i butikerna runt jul. I handeln hittar man ofta en aldrig sinande källa av julklappstips, erbjudanden och förslag på saker som passar extra bra till mamma, pappa, syster, bror, flickvännen eller pojkvännen. En del älskar att leta efter passande gåvor till sina nära och kära medan andra ser det som ett ont måste. Att få julklappstips av vänner, kollegor eller butikskedjor kan underlätta jakten. Att det känns svårt att hitta rätt julklappar beror nog inte på att den som ska ge bort klappen inte vet vad mottagaren ifråga tycker om, utan mer att hen redan har allt hen behöver. Enligt den kristna traditionen öppnas julklapparna antingen på julaftons kväll eller på juldagens morgon. Många svenska familjer har sina egna jultraditioner och skapar nya eller tar bort gamla. Eftersom den svenska julen inte är speciellt gammal historiskt sett är detta en naturlig utveckling av julfirandet. Vilken tidpunkt man äter julmat eller öppnar julklappar varierar från familj till familj. Vissa låter en jultomte ta hand om utdelningen och andra spelar julklappsspelet. Vissa kanske helt struntar i att köpa julklappar och istället fokuserar på lite dyrare mat eller ser julen som en perfekt tid att resa bort. För en del är julgröt livsviktigt medan andra tycker att rödkål är ett måste. Placeringen av de inköpta julklapparna varierar också stort, både i Sverige och utomlands. Så kallade julstrumpor är en vanlig företeelse i exempelvis Storbritannien. Sägen säger att jultomten lämnar julklapparna i familjemedlemmarnas julstrumpor natten till juldagen, och därför öppnar många brittiska barn sina julklappar på juldagens morgon och inte på julafton. Fickur Att vänta på julafton eller juldagen och alla presenter är speciellt svårt och otåligt för barn, samt även för vissa vuxna. Högtiden är förenat med så mycket spännande saker, god mat och givande familjestunder att en form av nedräkning är förenat med julen. Julkalender eller adventskalender är ett populärt verktyg både i Norden och utomlands. Julkalendern uppstod i Tyskland i början på 1900-talet. Den första kalendern hade inga enskilda luckor utan endast 24 stycken julmotiv på ett ark. De olika motiven skulle barnet klippa ur och sedan placera på ett tomt ark tills nedräkningen var avklarad. Men trots det ganska enkla utförandet blev kalendern en succé och under 1920-talet kom den första kalendern med enskilda luckor. Dessa tyska adventskalendrar hade religiösa motiv medan de som producerades i Sverige brukade visa bilder på djur, natur, tomater, snögubbar med mera. 1934 publicerades den första svenska adventskalendern vid namn ”Barnens adventskalender”. Den gavs ut av Sveriges Flickors Scoutförbund som hade hämtat inspiration från Tyskland och tryckt 10 000 kalendrar. Förbundet ville tjäna in lite extra pengar till sin rörelse via försäljning av adventskalendrarna. Den första adventskalendern hade 24 luckor och illustrerades av Aina Stenberg, en välkänd sagobokstecknare, som fick fortsätta att illustrera Scoutförbundets kalendrar fram till 1964. Sveriges Radio sände den första mediala julkalendern 1957. SR inspirerades av Sveriges Flickors Scoutförbunds framgångar med sin adventskalender och döpte sitt program efter deras kalender. Radioprogrammet var cirka fem minuter långt där olika barn samtalade om julen, sjöng samt öppnade en lucka i en adventskalender. 1958 publicerade Sveriges Radio en egen adventskalender som kopplades samman med själva radioprogrammet. Strax kom turen till TV, och redan 1961 sändes det första dagliga tv-programmet av en lucköppning. Sveriges Television utvecklade konceptet med tv-sändningar av adventskalendern och genom åren har det blivit en rad olika julkalendrar. En julkalender som många kommer ihåg och än idag tycker om är ”teskedsgumman” som visades 1967. Fortfarande sänder SVT en årlig julkalender som räknar ner dagarna fram till julafton. Tv-programmet börjar alltid sändas den 1 december och pågår sedan fram till julafton den 24 december. Länge var minnet av Jesus födelse det som betydde något och var värt att fira under julen. I takt med att religionens betydelse minskar bryr sig allt färre om den bakomliggande historien eller orsaken till varför vi firar våra olika högtider. Till skillnad från idag kunde dåtiden tv-sändningar av julkalendern skapa hätska debatter om de ansågs sakna kristna budskap. I takt med att samhället förändras och utvecklas, förändras också våra traditioner. Förr var det vanligt att skicka julkort till släktingar och vänner men de fysiska korten ersätt allt snabbare av digitala julhälsningar vi sms och mail. Vårt traditionella sätt att handla julklappar och utbyta julklappstips har också förändrats i och med internets intåg i våra liv. Den totala summan som vi svenskar handlar för på nätet inför julen stiger stadigt. Det kanske tydligaste tecknet på att julen inte har en traditionell betydelse för oss längre är vårt ökande resande under julledigheten. Mer än 300 000 svenskar väljer att fira jul, eller inte fira alls, i ett annat land eller i en annan världsdel. Trots alla dessa tecken på att julens betydelse avtar är vissa ämnen och traditioner fortfarande känsliga för förändring. När SVT beslutade att klippa bort två karikatyrer, som ansågs rasistiska, ur det årliga tv-programmet ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” år 2012, möttes aktionen av upprörda kommentarer från både tittare och etablerade kritiker som ansåg det vara en fråga om censur och även förstörelse av en långvarig och ypperlig tradition. Kanske varierar upprördheten beroende på hur aktuell traditionen fortfarande är? Troligtvis saknar inte de som ifrågasatte SVT:s beslut att stoppa sin egen julkorv, hugga sin egen julgran eller lacka sina paket med sigillack. Vissa traditioner kan ändras utan att ett enda ögonbryn höjs, medan andra till synes obetydliga förändringar inte går ostraffade förbi. Att vissa samhällsgrupper har det bättre ställt ekonomisk märks inte bara på den ständigt ökande julklappshandeln utan också på starten av mellandagsrean. Denna typ av realisation var under många år endast förlagd under julhelgens mellandagar, och ett trevligt inslag för köpsugna. Nu börjar reorna redan innan julhelgen medan handeln inför julafton fortfarande pågår. Sättet vi äter har också förändrats. Förut var det vanligt att den mat man lagade till julen utfordrade en familj ända fram till tjugondag knut. Idag finns det förkokta julskinkor och extremt många restauranger skapar julbord som det går att frossa ifrån redan i november. Halvfabrikaten har ökat och rätterna har förändrats, på allt färre julbord hittar man idag exempelvis lutfisk och dopp i grytan. Vissa familjer äter inte ens traditionell julmat under julen utan lagar till en lite lyxigare middag som inte alls innehåller sill, Janssons eller köttbullar. De seder och traditioner som verkar fortsätta att ligga oss varm om hjärtat är julklappar, jultomten och Kalle Anka. Ingår alla tre eller något av dessa i vårt julfirande verkar det som vi kan befinna oss hemma i Sverige såväl som på Mallorca under högtiden. snö3 Julen är en givmild högtid och det är kanske därför julklappar spelar en så pass central roll, och fortsätter att vara en viktig ingrediens i ett idealiskt julfirande. Jakten på de perfekta julklapparna sker varje år när högtiden närmar sig. Men att hitta de där speciella och personliga klapparna är inte alltid helt enkelt. Man vill gärna att mottagaren ska bli glad, nöjd och gärna lite överraskad. Många upplever att julfirandet och köpet av julklappar är stressande just för att förväntningarna är så höga. För att minska stressen är det många företag, affärer och onlinebutiker som ger julklappstips. Har man problem med köpet av julklappar kan det kännas skönt att ta del av dessa julklappstips, för att snabbare och enklare hitta fina presenter som garanterat gör mottagaren glad och nöjd.

Att beställa en del eller alla julklappar via nätet kan också minska stressen. Kanske hittar du en onlinebutik som både ger bra julklappstips och också kan leverera dem direkt hem till dig, inslagna och klara. Är du ute i god tid kan du dessutom reducera all typ av julstress. Att köpa dina julklappar långt innan julen infaller är ingen dum idé om du vet att du brukar ha problem med att hitta rätt typ av gåvor. Bara för att det är jul betyder inte det att vi ger varandra presenter som har en religiös betydelse eller någon direkt koppling till högtiden i sig. Det finns därför ingen anledning att vänta tills gåvor med speciella julmotiv, juldofter eller julsmaker kommer ut i butikerna. Vanliga gåvor som böcker, kläder, skönhetsprodukter, teknikprylar, filmer, parfymer och cd-skivor finns året om och kan med fördel inhandlas långt före december månad. Fundera över vad du vill ge dina nära och kära och spara inte julklappsköpen till dagarna innan julafton. lycka2Att julhandla på nätet och ta del av många julklappstips från sin omgivning, bloggar, sajter och butiker innan du handlar är så mycket lugnare än att göra dina inköp i fysiska butiker där du bor. Du slipper all trängsel och långa köer i samband med inköpen och paketeringen av varorna. Många är stressade och irriterade inför julen och ser det som ett nödvändigt ont att vara en del av julruschen. Se till att undvika allt detta och tidigt fråga efter julklappstips och skriva ner en lista med tänkbara gåvor till de personer du ska ge julklappar till. En julklapp kan uppenbara sig när du minst anar det, i en butik du aldrig tidigare besökt eller när du befinner dig på semester mitt i sommaren. Tveka inte att slå till trots att julkommersen inte är i full gång, det kommer kännas riktigt skönt att vara förberedd när alla andra börjar stressa upp sig och fråga dig om julklappstips!